Solceller är ett system som omvandlar solljus direkt till elektricitet genom fotovoltaiska paneler. För kommersiella fastigheter och flerbostadshus installeras panelerna vanligen på tak eller som fasadintegrerade system. Installationen består av solcellsmoduler, växelriktare och elmätningsutrustning som tillsammans producerar förnybar el för fastighetens eget bruk eller för försäljning till elnätet via nätmätning.

Produktionen beror på tillgänglig takyta, takets orientering och lutning, skuggförhållanden samt geografiskt läge. En typisk installation producerar 850–1000 kWh per installerad kWp årligen i södra Sverige och 750–900 kWh i norra Sverige. Ett flerbostadshus med 500 m² tillgänglig takyta kan installera cirka 75–100 kWp som producerar 65 000–90 000 kWh årligen. För större kommersiella fastigheter med optimala takförhållanden kan produktion uppgå till flera hundra MWh per år.

Ja, solceller producerar el under hela året. Cirka 70–80% av årsproduktionen sker mellan april och september, men även vintermånader bidrar till produktionen. Moderna solceller fungerar faktiskt bättre vid lägre temperaturer, så kalla soliga vinterdagar ger god produktion. För fastigheter med hög vinterförbrukning kompletterar solcellsproduktionen väl med andra energikällor.

Egenanvändning är den andel av solcellsproduktionen som fastigheten förbrukar direkt istället för att mata ut till elnätet. Hög egenanvändning är ekonomiskt avgörande eftersom el man använder själv sparar betydligt mer än vad man får betalt för el som säljs till nätet. Fastigheter med hög dagtidsförbrukning (kontor, verksamhetslokaler, äldreboenden) får naturligt hög egenanvändning. Flerbostadshus har typiskt lägre egenanvändning, som kan ökas till med batterilagring.

Överskottsel som inte används direkt i fastigheten matas ut till elnätet enligt nätmätningsavtal. Fastigheten får ersättning baserat på spotpris eller enligt avtal med elleverantör, typiskt 30–60 öre/kWh beroende på marknadssituation. För större producenter kan särskilda avtal förhandlas. Vissa fastighetsägare väljer att optimera produktionen med batterilagring eller styra förbrukningen (t.ex. varmvatten, ventilation) för att maximera egenanvändningen.

Kommersiella solcellsanläggningar har mycket lång livslängd. Solcellspaneler kommer med 25–30 års prestationsgaranti och behåller typiskt 80–85% av ursprunglig kapacitet efter 25 år. Den faktiska livslängden är ofta 35–50 år. Växelriktare har kortare livslängd (12–15 år) och planeras för utbyte under anläggningens livstid. Detta inkluderas i livscykelkalkylen. Med regelbundet underhåll kan solcellsanläggningar producera el i 40–50 år.

Nej, solcellsanläggningar är mycket underhållsfria vilket gör dem idealiska för kommersiella fastigheter. Solcellspaneler har inga rörliga delar och kräver minimal aktiv tillsyn. Regn tvättar normalt panelerna. Rekommenderad service inkluderar årlig eller tvåårig inspektion av elektriska anslutningar samt översyn av växelriktare. Modern fjärrövervakning gör att driftavvikelser upptäcks automatiskt. Klimatfastigheter erbjuder serviceavtal för proaktivt underhåll och prestationsgarantier.

För de flesta kommersiella fastigheter och flerbostadshus krävs bygglov för takinstallerade solceller. Ansökningsprocessen är normalt okomplicerad och tar 4–10 veckor. Vi bistår med komplett bygglovshandling inklusive visualiseringar och teknisk dokumentation. För byggnadsminnen och vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan processen vara mer omfattande och kräva samråd med länsstyrelse och antikvarisk expertis.

Standard solcellsanläggningar kopplas automatiskt bort vid strömavbrott av säkerhetsskäl enligt gällande elsäkerhetsföreskrifter. Detta skyddar elarbetare som arbetar på nätet. För fastigheter där kontinuerlig elförsörjning är kritisk (vårdinrättningar, datacenter, vissa kommersiella verksamheter) kan solcellerna kombineras med batterilagring och så kallad ö-driftsfunktion som möjliggör fristående drift vid strömavbrott.

För kommersiella fastigheter är projekttiden typiskt 4–8 månader från beslut till drifttagning. Detta inkluderar projektering (4–6 veckor), bygglovsprocess (4–10 veckor), upphandling och tillverkning (6–10 veckor) samt installation (2–6 veckor beroende på storlek). Själva installationen på taket tar 1–3 veckor för en normal fastighet. För större fastighetsportföljer kan projekt planeras i etapper för att sprida investering och minimera påverkan på verksamheten.

Termerna solceller och solpaneler används ofta synonymt, men tekniskt sett är det en skillnad. En solcell är den enskilda fotovoltaiska cellen som omvandlar solljus till elektricitet. En solpanel (eller solcellsmodul) består av många solceller som är sammankopplade och inkapslade i en enhet. I praktiken när vi pratar om installation på fastigheter menar vi solpaneler/solcellsmoduler. Både ”solceller” och ”solpaneler” används i branschen för att beskriva hela systemet, så skillnaden är mest teknisk.

Professionell installation ska inte påverka takets täthet eller konstruktion negativt. Vi genomför alltid takbesiktning före installation för att säkerställa att taket är lämpligt och har tillräcklig bärighet. Moderna infästningssystem bevarar takets integritet. Vikten från solcellerna (typiskt 15–20 kg/m²) är sällan problematisk för moderna tak. För tak med befintlig garanti samarbetar vi med takentreprenör för att säkerställa att garantier inte påverkas.

Glas-glas-solpaneler (även kallade bifaciala eller dubbelglas-moduler) är solpaneler där solcellerna är inkapslade mellan två glasskikt istället för det traditionella uppbyggnaden med glas på framsidan och plast/folie på baksidan. Fördelarna med glas-glas-konstruktion inkluderar:

Längre livslängd: Glas-glas-paneler har ofta längre livslängd (35–40 år) jämfört med traditionella glas-folie-paneler (25–30 år) eftersom glas är mer motståndskraftigt mot väder, UV-strålning och fukt.

Bättre prestanda över tid: Dessa paneler har lägre degradering, ofta mindre än 0,5% per år jämfört med 0,7–1% för standardpaneler. Detta innebär att de behåller högre effekt längre.

Tvåsidig elproduktion: Många glas-glas-paneler är bifaciala, vilket betyder att de kan fånga ljus även från baksidan genom reflekterat ljus från takytan. Detta kan öka totalproduktionen med 5–15% beroende på takytans reflektionsförmåga.

Bättre motståndskraft: Dubbelt glas ger bättre skydd mot mikrosprickor, korrosion och mekanisk påverkan som hagel eller snölast.

Lägre vikt: Trots dubbelt glas är moderna glas-glas-paneler ofta inte mycket tyngre än traditionella paneler eftersom glasskikten kan göras tunnare när de stödjer varandra.

För kommersiella fastigheter med långsiktigt ägande är glas-glas-paneler ofta ett utmärkt val trots något högre initialpris, eftersom den längre livslängden och bättre prestandan ger bättre totalekonomi över anläggningens livstid.

Solceller förbättrar fastighetens kassaflöde genom minskade elkostnader och möjliga intäkter från överskottsel. Lägre driftskostnader höjer fastighetens värdering enligt vedertagna värderingsmodeller. Solceller förbättrar även fastighetens energiklass och miljöcertifieringar, vilket ökar attraktiviteten för hållbarhetsmedvetna hyresgäster. Många kommersiella hyresgäster prioriterar fastigheter med stark miljöprofil och egen förnybar energiproduktion. I de fall solceller hjälper fastigheten att nå en grön energiklass tillkommer fler ekonomiska fördelar, som förmånligare lånevillkor och räntor.

Kostnaden varierar beroende på anläggningsstorlek, takkomplexitet och teknisk specifikation, men ligger typiskt på 10 000–15 000 kr (exkl moms) per installerad kWp för större anläggningar (över 50 kWp). En anläggning på 100 kWp kostar således cirka 1,0–1,5 miljoner kronor. För mycket stora anläggningar (över 500 kWp) kan priset per kWp sjunka ytterligare. Kostnaden inkluderar paneler, växelriktare, installation, projektering och drifttagning.

Stöd för solceller varierar över tid men har historiskt inkluderat investeringsstöd och skattereduktioner. För kommersiella fastighetsägare finns möjlighet till grön finansiering med förmånliga lånevillkor från banker som prioriterar hållbara investeringar. Klimatfastigheter hjälper till att identifiera aktuella stödprogram och optimera projektets ekonomi. Många fastighetsägare inkluderar solceller i gröna obligationsprogram som del av hållbarhetsstrategin.

Återbetalningstiden beror på anläggningens storlek, egenanvändningsgrad, elpriser och eventuella stöd. För fastigheter med hög dagtidsförbrukning och god egenanvändning ligger återbetalningstiden typiskt på 8–14 år. Med stigande elpriser förbättras ekonomin löpande. Efter återbetalningstid ger anläggningen fortsatt positiv avkastning i 20–35 år. Många fastighetsägare ser solceller som en långsiktig investering som säkrar framtida energikostnader och stärker fastighetens konkurrenskraft.

Solceller är lämpliga för de flesta kommersiella fastigheter och flerbostadshus med tak som har god solexponering, begränsad skuggning, tillräcklig takyta och bärighet. Fastigheter med hög dagtidsförbrukning (kontor, verksamhetslokaler, butiker, äldreboenden) får särskilt god lönsamhet genom hög egenanvändning. Även fastigheter med lägre dagtidsförbrukning kan ha god ekonomi i kombination med batterilagring. En solcellsanalys och ekonomisk kalkyl visar den faktiska potentialen för er specifika fastighetsportfölj.

Klimatfastigheter är experter på att analysera vilken kombination av energisparande åtgärder som ger bäst effekt för just er fastighet eller bestånd.

Ja, EU har beslutat om successiva krav på solceller som träder i kraft från 2026. Sverige måste implementera EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), som innebär följande tidslinje:

2026: Alla nya kommersiella och offentliga byggnader ska utrustas med solceller eller vara ”solklara” (förberedda för framtida installation).

2027: Befintliga kommersiella och offentliga byggnader som genomgår större renovering ska installera solceller, förutsatt att installation bedöms vara tekniskt möjlig och ekonomiskt genomförbar.

2029: Nyproducerade bostadsbyggnader ska installera solceller.

2030: Befintliga offentliga byggnader ska efterinstallera solceller.

Vad innebär ”solklar”? En solklar byggnad är utformad så att framtida installation av solceller kan ske kostnadseffektivt utan omfattande ingrepp i byggnadskonstruktionen. Detta inkluderar lämplig takorientering, tillräcklig bärighet, förberedda kabelkanaler och utrymme för växelriktare.

Praktiska konsekvenser för fastighetsägare:

• Nybyggnation av kontor, butiker, industrifastigheter och andra kommersiella byggnader måste planera för solceller från start
• Större renoveringar bör inkludera solcellsinstallation om det är tekniskt och ekonomiskt rimligt
• Det kan vara klokt att agera innan kraven träder i kraft, medan konkurrensen om installatörer är lägre och priserna mer fördelaktiga

Undantag och bedömningar: Kraven gäller när installation bedöms vara ”tekniskt möjlig och ekonomiskt genomförbar”. Detta innebär att byggnader med för lite takyta, olämplig orientering, skuggning eller där kostnaden är orimlig i förhållande till nyttan kan undantas. Bedömningen görs från fall till fall.

Det nya regelverket innebär också att alla nya byggnader ska få energiklassning från A till G, vilket gör solceller ännu viktigare för att uppnå bra energiklass och högt fastighetsvärde. Klimatfastigheter är experter på att analysera vilken kombination av åtgärder som ger bäst effekt för just er fastighet eller -bestånd.

kWp står för ”kilowatt peak” (kilowatt toppeffekt) och är det standardmått som används för att beskriva storleken på en solcellsanläggning. Det anger hur mycket effekt solcellerna kan producera under optimala standardtestförhållanden (STC – Standard Test Conditions).

Vad betyder det i praktiken? En solcellsanläggning på 100 kWp kan under perfekta förhållanden (full solinstrålning 1000 W/m², 25°C celltemperatur, ren luft) producera 100 kilowatt effekt vid ett givet ögonblick. Det innebär inte att anläggningen producerar 100 kW konstant, utan detta är maxeffekten vid optimala förhållanden.

Hur mycket el producerar en anläggning på X kWp per år? I Sverige producerar en solcellsanläggning typiskt:

• Södra Sverige: 850–1000 kWh per installerad kWp och år
• Mellersta Sverige: 800–900 kWh per kWp och år
• Norra Sverige: 750–900 kWh per kWp och år

Exempel: En anläggning på 100 kWp i Stockholm producerar cirka 85 000–90 000 kWh per år. Detta motsvarar ungefär elförbrukningen för 15–20 genomsnittliga lägenheter.

Varför används kWp istället för kW? Eftersom solceller producerar varierande effekt beroende på väder, årstid och tidpunkt på dygnet, behövs ett standardiserat mått för att kunna jämföra olika anläggningar. kWp ger en gemensam referenspunkt oavsett var eller när solcellerna installeras.

Hur stor anläggning behöver vi? Detta beror på er fastighets elförbrukning, tillgänglig takyta och ekonomiska mål. Vi hjälper er att dimensionera anläggningen optimalt baserat på era specifika förutsättningar.